Kisse och kurr

För 3 ½ vecka som vildkatten Tilda till mig. När hon var 4 månader fångades hon in av Mönsterås (frivilliga) Djurhjälp, vaccinerades, id-märktes och kastrerades. Sen fick hon åka till ett jourhem där hon skulle socialiseras. Dessvärre var det inte så passande miljö för skygga Tilda, för det fanns flera kattor som gjorde henne obekväm. Plus att hennes jourmatte var rädd för henne.

Så sen kom hon till mig. Jag har många år drömt om att vara jourhem för kissor in need, men inte haft tillfälle förrän nu. Tilda verkade vara ett ganska extremt fall, om man pratade med de som jobbade inom organisationen. De misstänkte att hon blivit kanske slagen eller sparkad för hon litar bestämt inte på människor. Första vecka hos mig låg hon bara under sängen och tryckte. Så fort vi fick ögonkontakt fräste hon åt mig. Hon smög omkring på nätterna och skrek. Mitt i allt kunde hon sitta vid fönstret och stirra på en. Creepy katt, tänkte jag.

Saakta men säkert kunde vi börja leka och hon glömde bort att vara rädd för en stund. Men det var kortvarigt. Efter 3 veckor tog jag (med hjälp av mamma och pappa som var på besök i påsk) bort sängbenen så att hon skulle vara tvungen att vara framme och socialisera. Första dagen var det panik. Sen började hon spendera mer tid med mig på soffan. Fastän hon är rädd för kontakt så vill hon ligga bredvid en, både på soffan och i sängen.

De första 50 gånger jag sträckte fram handen mot henne var det fräs, panik och spring.
Senaste veckan har jag fått peta på henne när hon ligger i soffan, men det var på nåder.
Senaste dagarna har jag fått paja henne, men hon tyckte det var obekvämt och såg lidande ut.
Idag verkade hon faktiskt njuta när jag pajade henne. Efter en stund gav jag det ett till försök och då gjorde hon nånting som varken jag eller hon trodde att hon kunde göra: hon spann! Hon t.o.m. tryckte sin kropp lite försiktigt mot min hand!

På Djurhjälpen Mönsterås sa de att det är givande att se en katt utvecklas. Givande kan inte ens beskriva hur det känns just nu. Jag är på moln! Hon spann! Hon njöt! Jag är så till mig så jag måste få skriva av mig lite här. Anledningen till att jag inte skrivit nåt om Tilda tidigare är för att jag har varit lite osäker på hur länge det skulle ta för henne att utvecklas, eller om det skulle ske några förändringar alls. Men idag tog vi ett stort steg :)