Kina och Italien

På morgonen blev jag serverad pannkakor av mina rumskompisar. Var inte hemlagade men de smakade precis lika bra ändå, blev stinn som en boll. :)

 

 

 

I skolan blev jag glad, dels att jag överlevde ett fruktat seminarium och sen var en dödstråkig lektion inställd. Jackpot! Som om de nästan visste att jag fyllde år och vad jag önskade mig...

 

 

 Kvällen firades på en kinarestaurang med 11 kompisar. Fick tyvärr inget som jag hade önskat mig (se förra inlägget) men några substitut dök det upp i alla fall. Fick några badankor istället för gräsänder och en Irländsk flagga, kanske mitt land som jag ska få en dag?

 

Sen hängde vi bara hemma hos oss och jag lät dem smaka på hemlagad turkisk peppar-shot. Danskarna var tokiga i det och tog påtår, men italienaren hade aldrig smakat nåt så vidrigt.

 

 

Trots att jag nästan "förgiftade" honom så bjöd han mig och resten av gänget på pasta bolognese i fredags. Vi gick hela slurven till Aldis (som är typ som Lidl) och shoppade loss. För 18 euro kokade vi ihop middag åt 6 pers. Bolognesen var riktigt fin också!

 

 

Så därför fick jag lust att åka till Italien. Så den 27 december bär det iväg!

 

Mera news kommer....

B2 och ponny

Fick ut min första riktiga essay igår: B2! Det är typ ett vanligt B, så jag är riktigt nöjd, med tanke på att jag aldrig har använt fotnötter förut eller ens skrivit en uppsats i historia. Läraren var också väldigt nöjd. Pjuuh... Då vet jag att jag antagligen kommer klara av det här! :)

Imorrn är det nån födelsedag (typ min) och jag postade en önskelista i mina irländska vänners grupp på facebook:

A pony
A castle with a garden
Two ferrets
A pink Porsche
A butler (with a six-pack in his hand and on his stomach)
A couple of mallards
World peace
My own country

Jag tyckte det var ganska ödmjuka förslag. Eller...?

Ostgas och kroppsvärk

Har haft så gaaalet mycket att göra hela tiden så bloggen har lite hamnat i skymundan! Så jag ska dra en snabb liten resumé bara vad som händer här:
- Förra veckan var jag på ostfondue till mina schweiziska vänner Leah och hennes, egentligen italienska pojkvän, Roberto. Det var inte vad jag hade föreställt mig kan jag säga. Trodde man skulle doppa enmassa godsaker i smält ost, meeen tydligen var det brödbitar som stod på menyn. Endast. Det var en upplevelse i alla fall och efteråt kunde jag nästa flyga iväg, jag var så gasig...

De senaste dagarna har jag varit ledig, eftersom på torsdagen och fredagen var det öppna dagar på universitet. Så då passade Heinrich på att komma hit och hälsa på mig. Men vad händer några timmar innan han anländer hit? Jo, jag får kroppsvärk och feber, så ja... Det blev inte att göra så mycket i helgen. En gång gick vi faktiskt ut och åt på KFC men det var det. Jag fick en uppsats skriven i alla fall, tack vare alla starka piller jag påtade i mig. Så jäkla typiskt att bli förkyld precis den dagen... Tur att jag hade nån som kunde pyssla om mig i alla fall, hade inte varit kul att ligga med två dagars feberyra ensam.

Good night peeps!

Påminnelse till folket

Jag vill bara passa på att påminna folk om en ytte-pytte-liten-mini-mikro-detalj: KOMMENTERA!

Tack...

Mama och papa!

I helgen hade jag mama och papa här! Var mycket trevligt och som vanligt var det mat och dryck som stod, nästan, högst upp på listan hela tiden. Mycket trevligt. Men det var inte bara barhäng och mysiga restauranger som förgyllde vår helg, vi var faktiskt lite kulturella också! Vi besökte St John´s Castle (800 år gammalt) och såklart måste vi ju tryna igenom Milk Market (den här helgen hann jag dit innan det stängde i alla fall...) Mamma hittade olivtvålar (som vanligt) och pappa föll för en chokladost. (Och en låda med skruvmejslar, men dem blev av han av med i säkerhetskontrollen på flygplatsen!) Nåja, han fick ju behålla sin ost i alla fall...

 

King Johns´ Castle

 

Väldigt moderna prylar i det där slottet: petade man på gubbarna på skärmarna så började de prata med en, typ. (Nej, inte om väder och rugby, utan de berättade historia, såklart.)

Hövdingparet med Limerick city i bakgrunden.

 



 

Tur att mamma inte har cellskräck, eller, jo vänta lite, det har hon ju! Gick bra ändå...

Jag började skratta och tänka på Robban. Päronen förstod inte vad det var för ostbåge...

 

En Rainbow på Charlie Chaplin. Vilken otrolig tur vi hade att det var ta 2 betala för 1! Så därför smakade de extra gott...

 

Under middagen på en fin restaurang (räkor, barbecue, chokladdesserter, hojoj...) så hade vi väldigt rolig underhållning på andra sidan vägen: en polis som störde sig på felparkerade bilar och hade bärgningsbilar komma dit och forsla bort dem.

 

 

Två glada turister som förstås måste gå och tryna vad bärgningsbilen höll på med.

 

P.s. mamma har så fint lockigt hår på bilden för hon hade varit till frissan! Men det tog lite övertalning, först när både jag och pappa hade klippt oss så vågade hon också. Jag klippte bort säkert 10 cm och pappa har aldrig haft så kort hår, sa han. Men med våra gener så tar det inte många veckor förrän allt har växt ut igen...

 

 

Imorse följde jag dem till bussen som gick från universitetet. Jag knallade sen tillbaka till hotellet, sov några timmar och sen åt jag frukostbuffé för 3 personer eftersom vi hade betalat för det. Ledsnar aldrig på mat...

Äggad!

En sak som förvånar mig mycket med det här stället, är hur pass otrevliga irländarna är! Alla har vi väl hört om den stereotypiska irländaren, som är glad och sjunger med en öl i handen? Det stämmer inte vad gäller de som är på universitetsnivå i alla fall. Oftast är de så dyngraka så de knappt kan stå (fast ingen annan är det). Och man förstår inte heller vad de säger p.g.a. deras dialekt och de är så patriotiska så de vägrar prata "normal" engelska så utbytesstudenter förstår.

 Förra veckan var det t.ex. internationella Guiness-dagen och på puben var det enmassa folk. Gissa vilka som ställde sig upp på borden och började kasta sina muggar med Guiness över folkhavet? Jag fick en mugg rätt i huvudet och öl över hela mig... (Tur att det var en plastmugg i alla fall!)

Igår var vi ett gäng som skulle gå till puben. Mitt i allt smäller nånting till på min vad, jag trodde absolut det var ett äpple för det var så jääkla hårt. Men nej, då är det några häftiga killar i en bil som åker runt och kastar ägg på folk! Jag har hört talas om att de gör det, men nu har jag fått uppleva det IRL... Shit, vad ont det gjorde! Och kul att gå runt med äggskal på benet hela kvällen...

Och sen åker killar runt i bilar varje kväll också och skrämmer folk genom att skrika allt vad de orkar ut genom fönstret. Det har jag upplevt 5 gånger redan.

Mycket underligt allt det här, enligt både mig och mina kompisar här. Varför gör man sånt här? Jag tycker bara det är elakt och förstår inte alls poängen med det??